Bubbelkammare och dynamitgubbar

Kan ett museum om så komplicerade ämnen som kemi, fysik och medicin tilltala en ung publik? Jodå, faktiskt. Barnpatrullen har testat Nobelmuseets nya barnrum ”Bubbelkammaren”.

– Jag vet vem Alfred Nobel var. Han uppfann dynamiten och det fick han massa pengar för, säger sjuårige Ivar som tillsammans med jämnårige Josef och hans lillebror Edvin, snart sex år, är på besök i Nobelmuseets nya barnrum, Bubbelkammaren. Här ska de lära sig mer om nobelprisämnena kemi, fysik, medicin, litteratur, fred och ekonomi.

Namnet Bubbelkammaren är dubbeltydigt. Dels ska det vara ett ställe där barns idéer och nyfikenhet ska få bubbla fritt, precis som den gjort hos våra Nobelpristagare redan i unga år. Dels är en bubbelkammare ett begrepp inom fysiken, ett kärl med vätska som används för att upptäcka elektriskt laddade partiklar. I Nobelmuseets Bubbelkammare hittar man däremot inga bubblande provrör, vilket Ivar nytert konstaterar när vi kliver in.

Bubbelkammaren består bara av två rum, men det är förvånansvärt mycket som får plats på den lilla ytan. I första rummet har varje nobelämne fått sitt eget skåp med lådor och luckor som barnen kan öppna för att ta reda på fakta. I kemiskåpet, som Josef fastnar länge vid, kan man till exempel via en pekskärm hjälpa en tokig professor att blanda olika ämnen för att få till en medicin. När Josef pekar och drar natrium till vattenbehållaren så exploderar provröret på skärmen. Jättekul! I skåpets nedersta låda finns modeller av väte-, syre- och kolatomer som man kan bygga ihop till molekyler efter instruktioner. Det gillar Edvin.

– Det här var kul för jag gillar att bygga, säger han och sorterar atomerna i högar.

Så fortsätter det för varje ämne. I ekonomiskåpet kan man titta på olika betalningsmedel som snäckor, guld, mynt och kakaobönor och via en pekskärm få begrepp om sakers värde genom att jämföra dem med värdet av en glass. I litteraturskåpet kan man peka på en bokrygg med ett visst ämne och få se en lite film om det ämnet. Man kan också sätta ihop sin egen berättelse med hjälp av bilder.

– Vi vill ge barnen en känsla för vad nobelämnena handlar om i stort som smått genom att placera ämnena i vardagen. Till exempel visa hur kemi funkar i köket eller prata om fred på skolgården, säger Carin Klaesson, ansvarig för barnverksamheten på museet.

I lådan längst ner på varje skåp ligger en pysselinstruktion, med tre olika åldersanpassade nivåer på pysslet. I fysiklådan till exempel kan treåringarna rita sin egen regnbåge, femåringarna kan kika i prismat och se hur färgerna bryts medan de äldsta kan lysa med en färgficklampa på bilder, se hur det bildas olika färger och sedan föra över det de ser på en färgsnurra.

– Allting var väldigt pedagogiskt upplagt. Det märks att killarna tycker det är spännande. Även om det är komplicerade ämnen tror jag de tar till sig en hel del på sitt eget vis, säger Josefs och Edvins mamma Agneta.

I rummet bredvid finns en mysig läshörna med mängder av faktaböcker för olika åldrar och på olika språk. Här finns också en populär dockteater som ska gestalta Nobelpriset i litteratur, och visa att det inte bara är författare till böcker utan även dramatiker som kan vinna priset. De två äldre killarna fascineras av den tecknade filmen om Alfred Nobels liv. Josef och Ivar lyssnar koncentrerat i hörlurarna. Edvin imponeras mer av Nobelmedaljen i äkta guld, som hänger i en monter. Men en sak är lite underlig, tycker han, ”Varför finns det inga silvermedaljer?”.

Bubbelkammaren är anpassad för barn från tre till elva år. Men det är nog ändå i upptäckaråldern sex till nio år som Bubbelkammaren är allra bäst. Det är inte stort i här, bara två rum, men i kombination med en familjevisning, som går av stapeln i museet varje lördag och söndag klockan 14.00, är Bubbelkammaren ett trevligt utflyktsmål för de vetgiriga lågstadiebarnen och deras familjer.

Barnens kommentarer:

Edvin, 6 år

Det var roligast att bygga ihop vattenmolekyler, såna som det finns atomer i. Jag gillar att bygga saker, mest Lego. Det var kul att titta på allt guldet också, både i lådan och på medaljen, och att läsa i böckerna.

Josef 7 år

Jag gillade filmen med gubben som var förkyld, för det var kul att hjälpa honom att blanda ihop olika mediciner. Filmen om Alfred Nobel som sprängde var också kul, speciellt när det exploderade.

Ivar, 7 år

Det var jättekul att experimentera, och att öppna luckorna och lära sig saker om kemi och sånt. Jag har lärt mig jättemycket nytt här. Jag visste inte att Alfreds pappa bodde i Ryssland till exempel.

Visste du att…

· … den uppfinningsrike Alfred Nobel tog sammanlagt 355 patent under sin livstid.

· … att Alfred Nobel flyttade med sin familj till Ryssland när han var nio år och återvände till Sverige först vid 30 års ålder.

· … Nobelpriset har delats ut den 10 december varje år sedan 1901 till över 800 forskare, författare och fredskämpar.

· … Marie Curie fick Nobelpriset två gånger för sin forskning om radioaktivitet. Första gången i fysik, den andra i kemi.

· … en bubbelkammare används inom fysiken och är ett kärl med vätska som används för att upptäcka elektriskt laddade partiklar.

Text: Karin Cedronius

Foto: Lisa Björner