Bodyflight

Ibland får man vara med om någonting mitt emellan dröm och verklighet. Barnpatrullen har testat Bodyflight där man lämnar jorden och svävar i världens högsta lufttunnel, tillsammans med riktiga höjdare, i den nya sporten Indoor Skydiving.

– Jag drömmer ofta att jag flyger. Jag sitter i skolan och så öppnar jag fönstret och bara svävar ut, säger Malva 11 år, när vi letar oss ner till Bodyflights lokaler i ett gammalt malteri vid Bällstaviken i Bromma.

Det är redan mörkt och vi går genom en miljö som påminner om en hamnscen ur en spionfilm; slitna rostiga silos, rör framför ruffiga fasader med falnande färg. Att marken är regnvåt och blank bidrar ännu mer till Film Noir-känslan. Hela gänget är spända och fokuserat exalterade. Vi vet att vi ska få vara med om något väldigt speciellt. Något vi kanske bara gör en gång i livet. Men vi vet inget om hur detta kommer att kännas. Kommer det att vara svårt? Att göra ont?

Vi tar oss in i det flera våningar stora rum där själva lufttunneln finns, en 23 meter hög cylinder i glas. Där inne ser vi en vindflygare, som vi senare kommer att lära känna som vår instruktör, i full spinn. Bokstavligen. Det är som att han leker med elementet luft helt och hållet. Han stiger och faller, gör volter och skruvar – med total kontroll likt en superhjälte, och får det hela att se helt overkligt, men samtidigt så lätt ut. Barnpatrullen tittar på med tappade hakor och uppspärrade ögon, medan jag träffar tränaren Nina Velasco, som bland annat har hand om Flykids, träningsgrupperna för barn.

– Detta är en träningsform lika mycket som en event-aktivitet. Alla, fallskärmshoppare till helt vanliga personer tränar här, säger hon.

Även barn med olika utmaningar i vardagen kan få hjälp av träningen. Nina berättar att träningen kan ge en förstorad känsla av fokus och lugn, som kan förenkla för barn med funktionsvariationer.

Jag trodde att man skulle slå sig hela tiden, men det gjorde man inte alls.

Storm, 13 år

– Jag glömmer aldrig när jag flög med en rullstolsbunden pojke med en hjärnskada, säger hon. Tindret i hans ögon av frihetskänslan när han flög.

Ninas dotter Isabelle, 5 år, sitter helt lugn och fokuserad på en soffa intill. Snart ska hon in och flyga.

Vår instruktör, Hercules Östberg, (för övrigt svensk mästare i Indoor Skydiving) är nere på jorden igen och tar med oss till ett avskilt rum för en genomgång innan det blir vår tur upp i luften. Säkerhet är i fokus och vi får även lära oss olika handrörelser som hjälper oss att kommunicera med honom inne i tunneln.

– Ni ska försöka hitta ett tyst kroppsspråk. Stilla, lugnt och långsamt – varje liten handrörelse får effekt därinne. Slappna av, säger Hercules Östberg.

Att ha lugn i stormen är svårt, men något som går att träna fram. Jag tänker på lilla Isabelle och hennes förberedelse av lugn och fokus. Vi är inte riktigt där än, Ulf, 7 år, småstudsar på stället och viskar i falsett: ”Vad detta är pirrigt!, och jag känner precis likadant.

Med de speciella dräkterna, glasögonen och öronpropparna på plats får vi gå in i väntrummet, precis i anslutning till tunneln. Storm, 13 år, ska flyga först, och han lutar sig orädd in i vinden som fångar honom. Hercules hjälper honom att hitta balansen och han svävar. Sedan försvinner de snurrande uppåt i tunneln med en väldig fart. Efter någon minut kommer han tillbaka ner, och fullkomligt vrålar:

– Det var jättecoolt!

Det var roligt, men också ganska konstigt.

Ulf, 7 år

Resten av Barnpatrullen gör sina första flygningar och sedan är det min tur. Det känns som att vinden håller mig i en stadig ljummen hand. Kinderna och näsborrarna fladdrar och jag kan inte sluta skratta. Sedan minns jag att jag skulle försöka ha munnen stängd och då gör sig andra delar av genomgången påmind – det var ju meningen att jag skulle slappna av! Plötsligt tar Hercules tag i mig och vindstyrkan ökar, vi flyger snabbt uppåt, runt, runt. Det pirrar ordentligt i magen, men konstigt nog är det inte läskigt, utan känns helt tryggt. Upplevelsen går att likna med att simma under vattnet, fastän uppåt istället för neråt. Spännande att hänge sig åt ett element som inte är jord eller vatten – utan luft.

När jag kliver ur tunneln, ner på marken igen känns det vanliga så tungt och satt. Som att jag klev ner med stora betongskor. En stor fri och lekfull känsla infenner sig med detta nya perspektiv på något jag genom livet upplevt som bergfast orubbligt; min kropps relation till tyngdlagen. För en stund hade alla regler lösts upp och nu kändes liksom allt möjligt.

– Det är som att vara i rymden och sedan kliva tillbaka in i rymdskeppet, säger Ulf, och öppnar för en filosofisk tankepromenad: att vi har fått vara en del av atmosfären en stund och att jorden ju faktiskt är vårt stora gemensamma rymdskepp.

Vi kliver ut ganska omtumlade, men glada i den sepiafärgade kvällen. Månen speglas i vattenpölarna.

Detta kommer att vara ett minne för livet. Så roligt! Jag var helt matt efteråt.

Lo, 10 år

– Det är coolt att ett sådant här ställe ligger precis där det ser ut som en Batmanfilm, säger Storm. För det var ju som att Hercules var värsta superhjälten när han flög upp så där högt med oss i tunneln.

Vi andra håller med.

– Jag trodde att jag skulle sluta tänka så mycket på att flyga när jag väl hade testat. Men nu gör jag det bara ännu mer, säger Malva.

• Text och foto: Helena Uggla

Bodyflight Stockholm

Bodyflight eller inomhusfallskärmshoppning (indoor skydiving) är både ett fritidsnöje och en träningsform. Känslan är densamma som att kasta sig ut från ett flygplan, men i en säkrare miljö. Bodyflight Stockholm i Bromma simulerar hastigheter på upp till 300km/h, men som förstagångsflygare flyger du i hastigheter kring 200km/h.

Du flyger på en luftstråle i en glaskammare som simulerar fartvinden precis som under ett fallskärmshopp i fritt fall. Det betyder att de rörelser du kan göra i vindtunneln är samma som du kan göra i fria luften. Hela kroppen fungerar som ett roder i den starka luftstrålen och känslan av att lära sig manövrera sin kropp i fritt fall går inte att jämföra med något annat.

Många av de som flyger Bodyflight är förstagångsflygare, alltså människor utan erfarenhet av vare sig vindtunnlar eller fallskärmshoppning. Certifierade instruktörer följer med förstagångsflygare in i flygkammaren, dels för att du ska få en positiv och rolig upplevelse, dels för säkerheten.